Jag vet inte hur jag ska börja det här inlägget. Mina tankar kan inte samla sig, och jag är både glad och upprörd på samma gång. Ja, faktiskt – jag var till och med nära att börja gråta alldeles nyss. Det är lätt att bli sentimental.
Det gäller ett delikat ärende, nämligen grädde. På NK Saluhall i Stockholm, en trevlig butik med många fina delikatesser från jordens alla hörn finns en omåttligt regel ost- och mejerihylla. Flera sorters franskt smör (minst fyra-fem fabrikat), en uppsjö ostar och denna feta grädde de kallar crème double.
Det framgår inte vem som är tillverkaren eller mejeriet bakom grädden, bara att ursprunget är Bresse i regionen Rhône-Alpes i alpmassiven i östra Frankrike. Jag vet inte, men misstänker att det kan vara mejeriet i Etrez är den skyldiga, då NK även säljer ett omåttligt gott smör från dem. Sannolikt rör det sig om samma importör, eller ren direktimport från samma mejeri. Jag glömde fråga i butiken om ursprung.
Vi kan reda ut gräddproblemet: I Sverige har vi inte crème double. Det fetaste som går att uppbringa på svensk mejerimarknad är mejeriernas vispgrädde om 40% fett. Vi har haft franska gästspel från Yoplait med en crème fraiche som hållt 41% fett och från Finland har vi Valio smetana som håller fanan högst med sina 42% fett. Både Yoplaits franska crème fraiche och Valios smetana är syrade gräddprodukter, alltså inte ”söt” grädde som vår vispgrädde. Svensk crème fraiche håller som mest fetthalt om 34%, som ni vet.
Nåväl, crème double kan översättas med ”tjock grädde”. Tjock grädde är för den äldre generationen i landet synonymt med vispgrädde. I utlandet handlar det om en produkt som är fetare än vispgrädde. I Tyskland har Dr Oetker en crème double om 42%, i Schweiz säljer Emmi sin Doppelrahm 45% och man har även en klassisk crème double från landskapet Gruyère med samma fetthalt. Förstapris går till Storbritannien där crème double från flera fabrikanter och där det verkar som att man satt koncentrationen smörfett i grädden till 48%. Storbritannien är också det förlovade hemlandet till clotted cream, som håller 55% fett.
Fetthalten i den crème double NK saluför framgår inte. En spontan/kvalificerad gissning från min sida säger 42-45%. Egenskaperna då? Jo, grädden har en lätt syrlig, men ändå söt doft. Toner av tropiska frukter och jordgubbe återfinns. Smaken är mycket söt och bjuder av självklara anledningar en oerhört gräddig smak. Samma toner av frukt från doften kommer tillbaka i gommen. Len och subtil efterklang, lyxig känsla. Det är en riktigt tjock grädde, ett par gånger mer trögflytande än vispgrädde, men samtidigt utan att vara alltför lik crème fraiche i konsistensen. Ikväll åt jag grädden med en touch av vaniljstång tillsammans med hallon. Priset är 109 kr/kg.
Detta är den godaste grädden jag har ätit. Det är på grund av det jag vill grina. Crème double är sällsynt i Sverige. Det är på grund av det jag vill grina. Crème double är en schweizisk delikatess och stolthet som jag vill ha tillgång till på samma sätt som det finns hushållsost i butiken här hemma, och att det dessutom är en produkt som min av mina dyraste vänner i sagda alpland kan njuta och ta för sig av hur mycket hon vill. Det är på grund av det jag vill grina.
Behöver jag skicka mitt problem till Bullen? Det är killen från bloggen som har skrivit brevet.
Fem dubbelgrädde av fem möjliga.
Publicerat av Robin Simonsson 
