Tid är ett variabelt begrepp. Vår tid är utmätt, den som väntar på något gott osv., tiden läker alla sår, för Sverige i tiden… Tiden är inne för en ny recension, en lokal, närproducerad produkt (åtminstone för mig som skriver från 08-horisonten) från Väddö gårdsmejeri – skärgårdssmör.
Vi har tidigare skrivit om mejeriets produkter, bl.a. om fil och crème fraiche. Jag har inte energi att gå tillbaka och titta vad som skrivits, men mejeriet ligger hursomhelst i Älmsta i Roslagen, norr om Norrtälje och söder om Grisslehamn i Roslagen. Väg 283 passerar igenom, så påväg till eller från Ålandsbåten ligger det i farans riktning att slinka in i gårdsbutiken. Produkterna finns även i en del välsorterade butiker i Stockholm och Roslagen. Sabis, NK Saluhall, Cajsa Warg är tre exempel.
Skärgårdssmöret i fråga är ett smör som kommer i förpackningar av smörpapper och som omfattar cirka 150 gram. Smöret består av ekologisk pastöriserad grädde, syrakultur och havssalt har en fin gul färg och en smulig konsistens. Doften är genuin, rustik och ovanligt komplex – det är inte många smör som har de här parfymerade dofterna. Smaken är god och doften från smöret följer med in i gommen, även om smöret faktiskt doftar mer än det smakar. Blommor och gräs. Rik, fräsch smak.
Smöret är vidare tillverkat på ett hantverksmässigt sätt och inte i en stor smörkanon. Sammansättningen är bra och halten av vatten helt OK, smöret skvätter inte i stekjärnet, till skillnad från Arlas smör som får ditt kök att se ut som fan efter att du stekt något.
För betygsättning finns en rad faktiska omständigheter att ta hänsyn till, och till syvende och sist är det smak som betyder mest. Smöret är hantverksmässigt, ekologiskt, närproducerat och kommer från en verksamhet som drivs av eldsjälar. Priset på varan är högt, ca 259 kr/kg, min förpackning om 138 gram gick således lös på 35 kr, det är ganska dyrt. Å andra sidan är det det som vi betalar för kokt skinka eller annat kallskuret vi lägger på smörgåsen. Och det finns dyrare smör också för den delen.
Smaken här är bra och sticker ut, men den får mig varken att jubla eller gråta. Det är lite trist. Det är kanske mig det är fel på?
Tre Roslagen av fem möjliga.
Publicerat av Robin Simonsson 
närmsta storstad är Rennes. Fetthalten uppgår till 5,9%. Doften är frisk och getig, och påfallande syrlig. Nej, det sticker inte i näsan. Getyoghurten har en ganska tunn konsistens, och påminner direkt om filmjölk. Smaken är rejält syrlig och frisk, emellertid aldrig sur. Smakerna påminner i stort om att färsk getost, fast i yoghurtform. Mycket gott! 125 gram, 16 kronor.
visuellt som smakmässigt. Fetthalten i fåryoghurten uppgår till 5,8 procent, men trots att den är något magrare är den mycket fastare och finare. Konsistensen är fast och grynig, yoghurten går utmärkt att skulptera i. Bouqueten är svag, men full av fräschör. Ja, den doftar nästan ingenting. Smaken är lätt, med en elegant syra och är snällare än getyoghurten, även om tonen av bondgård är större. 125 gram, 15 kr.
